Aug. Stenman AB:s dotterföretag

Aug. Stenman AB äger fyra dotterbolag,av vilka två äro produktionsföretag,som driva direkt industriellrörelse, Tekaverken Aktiebolag och A/S Ruko,medan de båda övriga, Eskilstuna Skruvaktiebolagoch Stenmanlag_ret AB, uteslutande äro fsäljnings- och servicebolag. Därjämte har ett intimt industriellt samarbete inletts mellan Aug. Stenman AB och den norska järnmanufakturfirman A/S Grorud J ernvarefabrik.

Tekavrken

Tekaverlcens grundare, Dir. Th. Max Klusendiclc.

 Bolagets nuvarande chef, Dir. R. Eklund. 

Tekaverken Aktiebolag

 Tekaverken leder sitt ursprung från den av direktören Th. Max Klusendick 1919 i Stockholm grundade engrosrörelse, som under firma G. A. Fehrlin huvudsakligen handlade med importerade byggnadsbeslag. Denna rörelse utvidgades så småningom till att omfatta egen tillverkning, varvid engrosrörelsen överläts på Halmstads Järnvaru AB. År 1933 flyttades fabrikationen till Alingsås och 1939 ombildades företaget till aktiebolag under namnet Tekaverken AB. År 1954 förvärvades Tekaverken av Aug. Stenman,

Tillverkningen omfattade till en början enbart dörrtrycken och skyltar men successivt utökades produktionsprogrammet med draghandtag och dörrknoppar samt gardinstänger och gardinspiral. Numera tillverkar Teka bl. a. även espagnoletter, mässingsöverdragna rör, pianogångjärn och profilgångjärn.

I dag står Tekaverken med sina specialtillverkningar som landets ledande företag i sin bransch. Omsättningen uppgår i runt tal till Kr. 9 000 000. Ca 25 % av produktionen går på export till ett 40-tal olika länder. Antalet anställda utgör ca 220.

Tekaverken i Alingsås.

 

Interiör från Tekaverken.

 

Ytbehandling av rör.

 

A/S Ruko

Styrelsens i A / S Ruko ordförande, Landsretssagforer Albert Christensen.

 

Dotterföretaget A/S Ruko i Köpenhamn startades den 15 augusti 1930 som låsfabrik i blygsam skala av Rudolf Koreska. Tre år senare inleddes ett fruktbärande samarbete med danska kriminalpolisen och från samma tid daterar sig första egna Ruko-konstruktionen, en s. k. utanpåliggande låsmodell. Till en början hade låsfabrikationen skett hos underleverantörer men 1936 sattes egen fabrikation i gång, stora order inflöto och nya artiklar upptogos på produktionsp􀁈ogrammet. I januari 1941 ombildades firman till aktiebolag med ett/aktiekapital på D. Kr. 200 000: -.

 

Den 1 september 1952 övertogs A/S Ruko av Aug. Stenman AB. I dag har Ruko fabrik och kontor i Köpenhamn samt serviceavdelningar i Aarhus och Aalborg.  aktiekapitalet utgör numera D. Kr. 1 200 000: - och antalet tjänstemän och arbetare är sammanlagt ca 140 personer. Omsättningen uppgår till i genomsnitt 4 milj. D. Kronor. Tillverkningen omfattar cylinderlås och andra dörrlås, hänglås och möbellås.

Montering av cylindrar till cylinderlås vid Ruko.

 

Slutmontering av låsen sker på band.

 

 

 

Eskilstuna Skruvaktiebolag

Aug. Stenman AB inköpte 1935 den av Uddeholms AB sedan 1860-talet bedrivna träskruvsfabrikationen vid Hagfors i Värmland, varvid ett nytt aktiebolag bildades, benämnt Skruvaktiebolaget i Uddeholm. Det var givetvis Stenmans önskan att förlägga hela träskruvsfabrikationen till sina fabriker i Eskilstuna, men av sociala hänsyn till Hagfors samhälle träffades ett avtal, där Stenmans förpliktade sig att dels uppföra en ny fabrik i Hagfors och dels fortsätta fabrikationen där i 15 år. Stenmans uppförde därför omedelbart en ny faln·i1 sb ggnad i Hagfors, till il1 en alla maskiner och lagret överflyttade Antalet an tälida utgjorde år 1935 480 tjänstemän o h arbetare.

Försäljningskontoret flyttades emellertid till Eskilstuna, medan driftskontoret var kvar i Hagfors.

Produktionen från 1935 till krigets början utgjorde cirka 8 000 000 gross per år, men då arbetade man stora delar av året både i två och tre skift. Omedelbart efter övertagandet av Hagfors-fabriken vidtogs en g nomgripand och snabb moderni ering o h rationali c1·ing av driften, och r dan efter 1 ½ år nedbringad den totala arb t st ·kan till 225 man, samtidigt som produktionen nådde itt maximum.

Genom exportstoppet under andra världskriget sjönk givetvis produktionen väsentligt och efter kriget kunde den på grund av materialknap het ej återhämtas i full utstTäckning utan nådde 1950 blott upp till hälften, dock på ett skift. Trä kruv produktionen torde a andra anledningar gå ned beroende på att träkon trnktionerna, i ilka kruven användes, mer och mer ersättas med konstruktioner i rostfritt, lättmetall och plast.

Rörelsen flyttades 1951 från Hagfors till Eskilstuna och sammanslogs med skruvtillverkningen hos moderbolaget. I samband härmed ändrades firmanamnet till Eskilstuna Skruvaktiebolag.

Sedan detta år är Eskilstuna 9k:ruvaktiebolag: endast ett försäljningsbolag på export. Det gamla fabriksmärket, »Crown brand», är alltjämt åtråvärt på vissa speciella marknader, och Eskilstuna Skruvaktiebolag säljer därför i dag träskruv med detta märke

 

Eskilstuna Skruvaktiebolags tidigare fabriksanläggning i Hagfors.

 

Stenmanlagret AB


Stenmanlagret AB:s chef, Disp. K. Samuelsson. 

År 1950 bildades Stenmanlagret AB i syfte att i Stockholm med omnejd bedriva grossiströrelse med av Aug. Stenman AB tillverkade byggnadsbeslag, lås och skruvar. Samtidigt fö1·värvades fastigheten Mästersamuelsgatan 34, i vilken kontor, verkstadslokaler och lager inrymdes.

Anledningen till upprättandet av denna nya försäljningsorganisation i Stockholm var icke att moderbolaget hyste någon önskan att bedriva grossiströrelse och självt övertaga distributionen av sina varor, vilken de svenska specialgrossisterna förut handhaft på ett utomordentligt och för Stenmans tillfredsställande sätt. Den verkliga orsaken var den att den alltmer stegrade efterfrågan på ASSA-låsen fordrade en service, som bolaget ej kund på · t n "jaktig sätt lämna från ' Jcilstuna. · Stenmanlag1· t AB bildad därfö.r i för ta hind med tank på en låsoch nyckelservicestation för Stockholms-området, där ju en sjundedel av landets befolkning bor. Till att börja med upprättades en mindre verkstad för leverans av nycklar samt hopsättning av cylindrar och reparationer av lås.

Denna verksamhet ökade alltmer och till slut förde bolaget ett fullständigt lager av lås och låsdelar. Strax därefter togs steget fullt ut, och Stenmanlagret AB bedriver i dag engrosrörelse liksom andra grossister i samma bransch. Antalet anställda tjänstemän, lager- och verkstadsarbetare utgör 15.

Interiör från det välsorterade varulagret.


Stemnanlagret AB:s fasad.

 

Nordiskt samarbete

Våra nordiska folk med sin så nära släktskap med varandra ha ju, som vi alla veta, flera gånger under seklens lopp varit förenade i unioner. Vi minnas sålunda Kalmar-unionen, den dansk-norska unionen, den svensk-norska unionen samt de 600 år, under vilka Finland var en del av det svenska riket. Alla dessa unioner upplöstes, och orsaken härtill var väl dels att den ena av parterna mer eller mindre ville styra den andra och dels den s.k. nationalitetsprincipen. Vid tiden mellan de båda världskrigen återupptogs emellertid samfundstanken, då föreningarna Norden bildades, som på lång sikt sökt arbeta för en union, och efter andra världskriget har också det Nordiska Rådet gjort stora framsteg för uppnående av en allians på olika områden.  Detta internordiska samarbetssträvande har redan satt frukt i bl.a. både gemensam arbetsmarknad och passunion. En gemensam nordisk varumarknad, en nordisk tullunion samt ett tekniskt och ekonomiskt samarbete de nordiska länderna emellan är vad vi nu närmast vänta på. Men det är många frågor, som måste lösas, innan vi nå därhän. Även den enskilde måste gripa in med eget initiativ.

Stenmans kan på sätt och vis räkna sig som en av pionjärerna på den teknisk-kommersiella nmdismens område. År 1952 etablerades som tidigare nämnts ett intimt dansk-svenskt samarbete mellan Aug. Stenman AB och A/S Ruko, Köpenhamn, vilken senare fabri,k visserligen numera helt och hållet äges av Stenma-iis, men som nii levererar halvfabrikat till den svenska fabriken mot att Stenmans levererar halvfabrikat och råmateriel till den danska. I liknande syfte tog Stenmans kontakt med ett norskt företag i november 1955. Efter långvariga och ingående förhandlingar, som fördes i den verkliga nordiska samförståndsandan, inleddes ett industriellt samarbete med den norska järn varufirman A/S Grorud J ernvarefabrik. De båda firmorna leverera råmateriel och halvfabrikat till varandra, varefter varorna färdigställas i Norge resp. Sverige. En del varor säljas sålunda som norsk-svensk produkt i Norge och andra som ett svensk-norskt märke i Sverige. Det rör sig inte minst om  artiklar, som konsumenterna under en lång tid saknat på grund av  alutaknapphet, kontingentering och licensieringsförfarande m.m. för att nu ej tala om tullsatserna. Både Stenmans och Grorud hysa stora förhoppningar på detta samarbete och hoppas att exemplet skall efterföljas av andra norska och svenska företag inom industri och handel. Den dag då vi ha en tullunion och en gemensam nordisk marknad för Norge, Danmark och Sverige är kanske därför ej så långt borta, och då hoppas vi också få se Finland ocly Island som medlemmar.

A/S Grorud Jernvarefabrik grundades 1917 av dess nuvarande ledare direktör Ragnvald Bratz.

Fabriken ligger en mil.från Oslo vid järnvägslinjen Oslo--Stockholm. Företaget har framförallt specialiserat sig på fabrikation av  gångjärn, dörr- och fönsterbeslag samt artiklar för gardinuppsättningar. Antalet anställda uppgår f. n. till ca 350.